måndag 10 februari 2014

T(J)ACK FÖR LEKTIONEN

Ännu en kulturperson bekänner sitt beroende av serier, särskilt Breaking Bad. I en intressant betraktelse skriver Ulrika Kärnborg att "Trots många blinkningar till västerngenren, som Gilligan påstår sig älska, formar sig serien som en mörk saga om det amerikanska samhällets sammanbrott. För att gestalta detta har han valt att låta handlingen utspela sig i den mest våldsamma av alla maskulina miljöer, nämligen narkotikans undre värld.....Breaking bad är en teveberättelse som inte stryker någon medhårs. Själv utgår jag från att den kommer att räknas bland de nykoloniala klassikerna. "

Ulrika Kärnborg, Aftonbladet: Tjack för lektionen

fredag 31 januari 2014

SVD: VÅRENS BÄSTA TV-SERIER

SvD har förmodligen den bästa spaningen på den nya kulturen, TV-serierna. Man recenserar, tipsar och förklarar. I den senaste artikeln listar SvD de bästa premiärna under 2014.

Här är vårens bästa tv-serier

ÖVERDOSERA SERIER

För mig och många andra började allt med The Wire, den banbrytande serien om gangstrar, snutar och politiker i Baltimore. Jag råkade upptäcka den under mina år i Washington D.C. Serien hyllades som nyskapande med social realism, utmejslade historier och karaktärer.

Efterhand upptäckte jag som andra att det nu finns många TV-serier som i kvalitet konkurrerar med, eller t.o.m. överträffar, de bästa filmerna och böckerna. Recensenterna säger att det är serier som numera drar till sig de bästa aktörerna, författarna och regissörerna.
Med Breaking Bad, och nya strömmande media, nådde serierna långt utanför vanliga TV-tittare. Många fler än jag, och mina närmaste, började rentav oroa sig för om man kunde överdosera tittandet, efter många långa kvällar med 2-3 avsnitt. Vad är det egentligen som kan hålla intresset på så hög nivå timma efter timma.

Det blev en tröst för många när en artikel publicerades i ärevördiga tidskriften Foreign Policy som gav flera bra svar och några tröstens ord. Varför blir många en ”Serie Junkie” med allvarliga beroendeproblem. Richard Falk påpekar att det inte räcker med att peka på att serien har erfarna författare och framstående aktörer (inte filmstjärnor). Avsnitten innehåller dessutom begåvade observationer och kommentarer till det dagliga amerikanska livet. De klär av falskheten i många familjevärderingar och det lokala kamaraderiet. Frågor ställs om vilka skillnader det är mellan finanshajarna på Wall Street och knarkhandlarna, som båda vill tjäna miljoner till varje pris. Seriens personligheter utvecklas efterhand till mer komplexa och motsägelsefulla personer, som har allt mer invecklade och svåra relationer. Precis som Shakespeare lockar serien med närmast hypnotiska karaktärer och spännande händelseförlopp. Avsiktligt eller inte lyckas serien både ge oss makalös underhållning och ställa svåra moraliska och politiska frågor om samtiden.